Jag vaktar mitt land
för att hålla det bort från den helvetsbrand
som rasar ute i världen.
Jag vaktar vår rätt att säga fritt
att svart är svart och vitt är vitt.
Jag vaktar den egna härden.

Ibland när mitt ensliga pass jag går
från ekarnas susande kronor jag når
mig en stillsam och lågmäld stämma.
Den sjunger ur Mörrumsåns glittrande band
den tonar från ryssbergets blånande rand:
Här är du hemma,hemma.

Sen sekler är aldrig den rösten stum
våra fäder har hört den vid Asarum
samma manande stämma.
Den har stigit med sol över Listerland,
Den har ljudit ur vågor vid Östersjöstrand:
Här är du hemma,hemma.

För frihetens heliga tempelgård
för landet som gavs oss till arv och vård
Må yttersta offret bringas.
Ett folk som står enigt i stormfylld tid
ej böjande nacken att köpa sig frid
kan aldrig till träldom tvingas.