>>212428737
jag vågar inte. att vara död förevigs känns snäppet läskigare än att lida vid liv.
om jag dör nu är det det. men om jag lever kanske jag kan samla en handfull goda minnen genom allt lidande innan jag dör?
man lever ju ett mikroskopiskt kort liv hursomhelst egentligen, likt ett avrundningsfel.
det naturliga är att inte existera, är bara här en liten blipp, återgår ju i stort sett på direkten hur man än gör.
det är mycket enklare att sitta vid datorn och trycka i sig mat tills man dör av fetma än att hoppa från en bro, skönare också. vad ska de göra för att stoppa en? döda en? asg.
försöker inte nödvändigtvis få dig att ändra dig, bara delar ett annat perspektiv.
